Rh-faktorn i blodgruppen spelar sällan någon roll i vardagen, men under graviditet blir den viktig eftersom blod från fostret ibland kan komma i kontakt med ditt eget. Då kan kroppen bilda antikroppar som i vissa fall påverkar barnet, särskilt om du själv är RhD-negativ och fostret är RhD-positivt. Här går jag igenom vad det betyder, hur uppföljningen brukar se ut i svensk mödrahälsovård och när anti-D faktiskt behövs.
Det här avgör hur Rh-faktorn påverkar graviditeten
- RhD-negativ blodgrupp är inte ett problem i sig, men den kräver lite extra uppföljning om fostret är RhD-positivt.
- Risken uppstår först när ditt blod börjar bilda antikroppar mot fostrets röda blodkroppar, det som kallas immunisering.
- I svensk vård tas blodgrupp och antikroppar tidigt i graviditeten, ofta från vecka 10.
- Om du inte har antikroppar får många en anti-D-spruta runt vecka 28, och ibland även efter ingrepp, blödning eller förlossning.
- Om antikroppar redan finns handlar det inte längre om förebyggande spruta, utan om tätare kontroller av fostret.
Så fungerar RhD-systemet och varför det spelar roll i magen
Blodgrupper består inte bara av A, B, AB och 0. En annan viktig del är Rh-systemet, där man framför allt skiljer mellan RhD-positiv och RhD-negativ. Det betyder i praktiken om blodkropparna har ett visst antigen på ytan eller inte.
Det som gör frågan viktig under graviditet är att du kan vara RhD-negativ medan fostret är RhD-positivt. Moderkakan skyddar normalt bra, men den är inte ett helt tätt filter. Om små mängder fostrets blod passerar över till dig kan ditt immunförsvar börja bilda antikroppar mot RhD-antigenet.
| Blodgrupp | Vad det betyder | Varför det spelar roll i graviditeten |
|---|---|---|
| RhD-positiv | RhD-antigen finns på röda blodkroppar | Ger i sig ingen RhD-risk i graviditeten |
| RhD-negativ | RhD-antigen saknas | Kan kräva extra kontroll om fostret är RhD-positivt |
Jag brukar tänka att det här är mindre dramatiskt än många först tror. För de allra flesta blir RhD-frågan bara en del av den vanliga mödravården, inte ett stort problem. Nästa steg är därför att se hur uppföljningen faktiskt går till i Sverige.
Så följs en RhD-negativ graviditet i svensk vård
Det första steget är nästan alltid blodgruppering och kontroll av antikroppar tidigt i graviditeten. Bedömningen görs på nytt i varje graviditet, eftersom läget ska vara aktuellt för just den här graviditeten och inte för en tidigare.
På flera håll kan vården också ta reda på fostrets RhD-typ med ett blodprov från den gravida. Det är praktiskt eftersom man då kan styra uppföljningen bättre och undvika onödig behandling när fostret inte bär på RhD-antigenet.
| När | Vad vården brukar göra | Varför |
|---|---|---|
| I början av graviditeten, tidigast vecka 10 | Blodgruppering och antikroppsscreening | Tar reda på RhD-typ och om antikroppar redan finns |
| Om du är RhD-negativ | Fostrets RhD-typ kan ibland analyseras med blodprov | Hjälper till att avgöra om anti-D behövs |
| Om antikroppar påvisas | Tätare kontroller på specialistmödravård | Följer fostrets tillväxt och tecken på blodbrist |
Det viktiga här är att ett RhD-negativt resultat i sig inte betyder att något är fel. Det betyder bara att vården behöver tänka lite längre fram, särskilt inför sprutan som kallas anti-D.
När anti-D ges och varför tidpunkten är viktig
Anti-D är en förebyggande behandling som ska hindra dig från att bli immuniserad. Den hjälper alltså innan kroppen har hunnit bilda egna antikroppar. Har du redan antikroppar spelar sprutan ingen roll längre, och då läggs fokus i stället på uppföljning av fostret.
Den vanligaste tidpunkten är runt vecka 28, men anti-D kan också behövas tidigare eller senare om blodbanorna kan ha blandats mer än normalt. Det gäller särskilt efter vissa ingrepp eller blödningar.
| Situation | Vad det brukar innebära |
|---|---|
| Rutinmässig profylax | Anti-D ges vanligtvis kring vecka 28, ofta som en enkel spruta |
| Fostervattenprov, moderkaksprov eller yttre vändning | Extra anti-D kan behövas eftersom risken för blodblandning ökar |
| Större vaginal blödning eller buktrauma | Anti-D ges ofta snabbt, eftersom blodkontakt kan ha uppstått |
| Missfall eller abort | Anti-D kan också bli aktuellt för att minska risken för immunisering |
| Efter förlossningen om barnet är RhD-positivt | Anti-D ges så snart som möjligt, helst inom 72 timmar |
Det här är den praktiska kärnan i hela Rh-frågan: rätt spruta vid rätt tidpunkt. När det fungerar som det ska minskar risken kraftigt för att nästa graviditet ska påverkas av samma sak.
Vad händer om antikroppar redan finns
Om du redan har bildat antikroppar är situationen annorlunda. Då är målet inte längre att förebygga immunisering, utan att följa hur fostret påverkas. RhD-immunisering ger ofta inga symtom alls hos dig som är gravid, så det är lätt att tro att allt är lugnt trots att vården behöver vara mer vaksam.
Vid tydligare immunisering följs du ofta på specialistmödravård. Man mäter antikroppsnivåer, gör ultraljud för att bedöma fostrets mående och kan vid behov ta blodprov från navelsträngen. Om fostret visar tecken på blodbrist finns behandling, och i vissa fall kan blodtransfusion ges inne i livmodern.
- Du får inte anti-D om antikroppar redan finns.
- Kontrollerna blir tätare och mer riktade.
- Ultraljud används för att se om fostret visar tecken på blodbrist.
- Vid svårare fall kan fostret behöva blodtransfusion före födseln.
- Efter födseln kan barnet behöva ljusbehandling eller, mer sällan, blodbyte.
Det är också värt att veta att problemen nästan alltid handlar om tiden i magen, inte om att blod blandas i samband med själva förlossningen. När antikroppar finns blir nästa steg därför en mer noggrann plan för resten av graviditeten och förlossningen.
Det här är det viktigaste att fråga om på nästa besök
Om jag skulle koka ner allt till något praktiskt, skulle jag säga att tre saker spelar störst roll: din egen RhD-typ, om antikroppar har hittats och om fostrets RhD-typ är känd. Resten handlar mest om när uppföljningen ska ske.
- Vilken blodgrupp har jag, och är jag RhD-negativ?
- Har det hittats antikroppar i blodprovet?
- Vet man om fostret är RhD-positivt eller RhD-negativt?
- När ska jag få anti-D, om det behövs?
- Vad gäller om jag får blödning, buktrauma eller behöver ett ingrepp?
- När ska jag söka vård direkt om fosterrörelserna minskar?
För de allra flesta innebär RhD-negativ blodgrupp bara lite extra planering, inte en komplicerad graviditet. Det viktiga är att kontrollerna görs i rätt ordning och att du hör av dig direkt vid blödning, minskade fosterrörelser eller efter ett ingrepp, så att vården kan avgöra om extra anti-D behövs.
