Graviditetsvecka 25 - fosterrörelser, besvär och vårdkontakt

Margaret Jakobsson .

24 juni 2026

Gravid mage med foster i vecka 25. En kalender visar tydligt "Vecka 25".

I graviditetens v 25 börjar många känna ett tydligare mönster i barnets rörelser, samtidigt som kroppen kan bli mer belastad. Här får du en praktisk bild av fostrets utveckling, vanliga besvär, besöket hos barnmorskan och vilka symtom som kräver kontakt med förlossningen.

Det viktigaste att veta om graviditetsvecka 25

  • Fostret är ungefär 33 centimeter långt och väger omkring 700 gram, men variationen är stor.
  • Rörelserna ska kännas regelbundet och följa barnets eget mönster.
  • Barnmorskebesöket kan omfatta blodtryck, blodsocker, vikt, hjärtljud och mätning av livmodern.
  • Vanliga besvär är halsbränna, rygg- eller bäckensmärta, förstoppning och sammandragningar.
  • Sök vård vid minskade fosterrörelser, blödning, vattenavgång eller regelbundna smärtsamma sammandragningar.

Ultraljudsbild visar ett foster, cirka v 25, med tydliga ansiktsdrag och kroppsdelar.

Så utvecklas fostret under vecka 25

Vecka 25 omfattar enligt svensk graviditetsräkning tiden från 24+0 till 24+6. Det kan kännas förvirrande eftersom vissa appar i stället visar hur många hela veckor som redan har gått. Om din app och barnmorskan anger olika veckonummer handlar det därför ofta om räknesätt, inte om att något är fel.

Fostret är nu ungefär 33 centimeter långt och väger runt 700 gram. Måtten är uppskattningar och kan skilja sig mycket mellan olika graviditeter. Jag tycker att det är klokare att se siffrorna som en ungefärlig riktning än som ett test som barnet måste klara.

Område Vad som händer
Rörelser Barnet kan sparka, sträcka på sig, ta tag i fötterna och röra sig enligt en egen dygnsrytm.
Sinnen Känseln utvecklas och fostret kan reagera på ljud och känna igen återkommande röster.
Utseende Kroppen får alltmer proportioner som liknar ett nyfött barns, även om den fortfarande är liten.
Hjärna och vila Fostret växlar mellan vakna perioder och vila, ofta med mer aktivitet under vissa tider på dygnet.

Det är vanligt att känna mer aktivitet på kvällen när du själv har lagt dig ner och inte längre rör dig. Barnet kan också ha lugnare perioder. Ett foster sover ofta i intervaller på ungefär 20 till 40 minuter, och vilan kan ibland vara längre.

Vad som är vanligt att känna i kroppen

Magen växer snabbt under den här delen av graviditeten, men magens storlek säger inte i sig hur barnet mår. Livmoderns form, kroppens längd, barnets position och om du har varit gravid tidigare påverkar mycket. Alla gravidmagar ser olika ut, även när graviditeterna utvecklas helt normalt.

Läs också: Ligamentsmärta under graviditeten - rundbandsvärk eller foglossning?

Vanliga graviditetsbesvär

  • Halsbränna kan lindras genom mindre måltider, att äta långsammare och att undvika att lägga sig direkt efter maten.
  • Rygg- och bäckensmärta blir ofta värre av långa stunder i samma position. Växla mellan aktivitet och vila och be barnmorskan om råd om besvären begränsar vardagen.
  • Förstoppning kan påverkas av hormoner, mindre rörelse och järntillskott. Vätska, fiberrik mat och daglig lätt aktivitet hjälper många.
  • Sammandragningar kan göra magen hård en kort stund. De brukar minska när du vilar eller byter aktivitet.
  • Trötthet och sömnproblem är vanliga när magen växer och det blir svårare att hitta en bekväm ställning.

Min praktiska rekommendation är att inte försöka pressa igenom smärta som återkommer varje dag. Be om hjälp tidigt, särskilt vid bäckenbesvär, eftersom fysioterapeutiska råd och anpassad aktivitet ofta fungerar bättre än att bara vila helt.

Du behöver inte äta dubbelt, men kroppen behöver regelbunden och näringsrik mat. Om barnmorskan har rekommenderat järntillskott eller andra kosttillskott bör du följa den individuella planen i stället för att själv ändra dosen.

Det här kan hända på besöket hos barnmorskan

Runt vecka 25 har många ett rutinbesök på barnmorskemottagningen. Exakt innehåll varierar mellan regioner och mellan olika graviditeter, men besöket brukar handla om både ditt mående och barnets tillväxt.

  • Blodtrycket kontrolleras för att upptäcka förhöjda värden.
  • Blodsockret kan kontrolleras, ibland genom ett stick i fingret och ibland genom annan provtagning.
  • Vikten kan följas som en del av helhetsbedömningen.
  • Barnets hjärtljud kan avlyssnas med doppler.
  • Livmoderns tillväxt börjar ofta följas med symfys-fundusmått, alltså avståndet från blygdbenet till livmoderns övre kant.

Symfys-fundusmåttet är ett enkelt sätt att följa utvecklingen över tid, inte ett exakt mått på barnets vikt. Om kurvan avviker kan barnmorskan föreslå ett tillväxtultraljud, men en enskild mätning behöver inte betyda att något är fel.

Besöket är också ett bra tillfälle att ta upp sådant som lätt hamnar mellan stolarna. Jag skulle skriva ner frågor om fosterrörelser, sömn, bäckensmärta, förlossningsrädsla och arbete före besöket. Folkhälsomyndigheten rekommenderar dessutom vaccination mot kikhosta under graviditeten efter graviditetsvecka 16, så fråga hur vaccinationen erbjuds där du bor.

Fosterrörelserna blir viktigare att känna igen

Efter graviditetsvecka 24 känner de flesta fosterrörelser mer regelbundet. Det finns däremot inget rätt antal sparkar per dag. Vissa barn rör sig kraftigt och ofta, medan andra har ett lugnare mönster. Det viktiga är att du lär känna just ditt barns vanliga rytm.

Rörelserna kan kännas som buffar, svepningar, sträckningar eller tydliga sparkar. De blir vanligtvis kraftigare fram till ungefär vecka 32. Senare kan de kännas annorlunda när det blir trängre, men de ska inte plötsligt minska tydligt i kraft eller frekvens.

Om barnet rör sig mindre än vanligt, om rörelserna känns svagare eller om du inte längre märker de vanliga vakna perioderna ska du kontakta förlossningen. 1177 beskriver minskade fosterrörelser som en tydlig förändring jämfört med barnets tidigare mönster. Vänta inte till nästa planerade besök för att ta upp det.

Det kan vara svårt att bedöma rörelser när du har varit aktiv eller haft mycket omkring dig. Sätt dig ner i lugn och ro och känn efter, men använd inte detta som ersättning för vårdkontakt om din oro kvarstår. Din upplevelse av en förändring är viktig, även om du inte kan räkna rörelserna exakt.

När du ska kontakta vården direkt

Sammandragningar är ofta ofarliga när de är oregelbundna och går över med vila. Under vecka 25 ska du däremot kontakta förlossningen om sammandragningarna blir regelbundna, smärtsamma eller inte släpper när du vilar.

Kontakta också förlossningen vid:

  • minskade eller uteblivna fosterrörelser
  • blödning från slidan
  • misstänkt vattenavgång
  • ihållande eller kraftig smärta i magen
  • feber eller tydlig sjukdomskänsla tillsammans med graviditetsbesvär
Efter vecka 22+0 hänvisas du normalt till förlossningsavdelning vid akuta graviditetsbesvär, men rutinerna kan skilja sig lokalt. Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177. Vid kraftig blödning, svår smärta eller påverkat allmäntillstånd ska du söka akut vård.

Det här handlar inte om att bli rädd för varje förändring. De flesta som söker för minskade fosterrörelser får beskedet att barnet mår bra. Poängen är att vården hellre gör en kontroll i onödan än att du väntar med ett symtom som behöver bedömas.

Små förberedelser som gör resten av graviditeten enklare

Vecka 25 är en bra tid att skapa lite mer ordning utan att försöka planera allt. Spara numret till förlossningen i mobilen, skriv ner viktiga frågor och fundera på vilket stöd du behöver hemma under de kommande månaderna.

  • Planera in korta pauser om du arbetar eller studerar långa dagar.
  • Testa en sovställning med kudde mellan knäna om bäcken eller rygg värker.
  • Ta reda på hur föräldrautbildning och förlossningsföreläsningar erbjuds i din region.
  • Prata med din partner eller närstående om vad ni gör om rörelserna minskar eller värkar börjar.
  • Be barnmorskan förklara vilka besvär som är normala för dig och när du ska ringa.

Jag tycker att det är mer hjälpsamt att förbereda några konkreta beslut än att köpa mycket utrustning tidigt. En trygg kontaktväg till barnmorskan och förlossningen gör större skillnad än en perfekt checklista.

Gör vecka 25 till en tydlig kontrollpunkt

Den här perioden handlar framför allt om att följa barnets tillväxt, lära känna rörelsemönstret och fånga upp sådant som påverkar ditt mående. Du behöver inte jämföra din mage, dina symtom eller barnets aktivitet med någon annans graviditet.

Ta med dig tre saker till nästa kontakt med vården: hur barnet brukar röra sig, vilka besvär som stör vardagen och vilka frågor du vill ha besvarade. Det ger barnmorskan bättre underlag och gör det lättare för dig att känna dig trygg genom resten av graviditeten.

Den här artikeln är endast av informativ och utbildande karaktär. Materialet har tagits fram med stöd av moderna analys- och språkverktyg (AI). Rådgör med en expert innan du fattar ett beslut.

Vanliga frågor

Fostret är ungefär 33 centimeter långt och väger runt 700 gram, men variationen mellan graviditeter är stor. Vecka 25 enligt svensk graviditetsräkning omfattar 24+0 till 24+6, medan appar ibland visar hur många hela veckor som har gått.
Det finns inget bestämt antal sparkar som är rätt. Lär känna barnets eget mönster av buffar, svepningar och sparkar, inklusive när barnet brukar vara aktivt. Kontakta förlossningen om rörelserna blir tydligt färre eller svagare, eller om de vanliga vakna perioderna uteblir.
Besöket kan omfatta blodtryck, blodsocker, vikt, barnets hjärtljud och mätning av livmoderns tillväxt med symfys-fundusmått. Du kan också ta upp fosterrörelser, sömn, bäckensmärta, förlossningsrädsla och arbete.
Kontakta förlossningen om sammandragningarna blir regelbundna, smärtsamma eller inte går över när du vilar. Du ska också söka vård vid minskade fosterrörelser, blödning, misstänkt vattenavgång, ihållande eller kraftig magsmärta samt feber eller tydlig sjukdomskänsla.
Betygsätt artikeln

Genomsnitt: 0.0 / 5 · 0 betyg

Taggar

fosterrörelser fosterutveckling barnmorskebesök sammandragningar bäckensmärta
Autor Margaret Jakobsson
Margaret Jakobsson
Jag heter Margaret Jakobsson och har arbetat inom området graviditet, bebisar och barns hälsa i 6 år. Min resa inleddes när jag själv blev mamma, vilket väckte en djup fascination för hur vi kan stödja våra barn i deras tidiga år. Jag brinner för att dela med mig av kunskap och insikter som kan hjälpa föräldrar att navigera genom de utmaningar och glädjeämnen som följer med att ta hand om små barn. Jag fokuserar på att skriva om aktuella ämnen, trender och viktiga aspekter av barns hälsa. Genom att noggrant kolla källor och jämföra information strävar jag efter att göra svåra ämnen mer förståeliga och tillgängliga. Mitt mål är alltid att erbjuda användbar, korrekt och lättförståelig information som föräldrar kan lita på. Jag ser fram emot att bidra till er resa genom föräldraskapet här på babyselection.se.
Kommentarer (0)
Lägg till en kommentar