Att gå upp i vikt under graviditeten är både normalt och nödvändigt, men mängden varierar mycket från person till person. Det viktiga är inte en perfekt siffra på vågen, utan hur viktuppgången utvecklas i relation till din startvikt, graviditetens längd och hur du mår. Här får du praktiska riktlinjer, förklaringar till kroppens förändringar och råd om när du bör kontakta mödravården.
Det viktigaste om viktuppgång under graviditeten
- Cirka 10 kilo är vanligt, men ett bredare spann kan vara helt normalt.
- Rekommenderad viktuppgång beror främst på BMI före graviditeten.
- Det är vanligt att gå upp lite under första trimestern och mer under den andra och tredje.
- Snabb viktuppgång tillsammans med svullnad, huvudvärk eller synbesvär ska bedömas av vården.
- Fokusera på regelbundna måltider, näringsrik mat, sömn och rörelse, inte på bantning.
Hur mycket är normalt att gå upp?
1177 beskriver att många gravida går upp ungefär 10 kilo, men det finns ingen enskild siffra som passar alla. En person kan gå upp betydligt mer eller mindre och ändå ha en helt normal graviditet.
Som vägledning används ofta BMI från tiden före graviditeten. Tabellen gäller främst vid en graviditet med ett barn och ska ses som ett riktmärke, inte som ett betyg på hur graviditeten går.
| BMI före graviditeten | Vanligt riktmärke för total viktuppgång |
|---|---|
| Under 18,5 | 12,5-18 kg |
| 18,5-24,9 | 11,5-16 kg |
| 25,0-29,9 | 7-11,5 kg |
| 30 eller högre | 5-9 kg |
Det finns inga nationella svenska gränser som passar exakt för varje gravid person. Barnmorskan väger in sådant som illamående, vätskeansamling, tvillinggraviditet, tidigare sjukdomar och hur barnet växer. BMI säger dessutom inget om kroppssammansättning och behöver därför tolkas med omdöme.
Vad består viktuppgången av?
Det är lätt att tro att nästan all vikt hamnar på magen, men viktökningen fördelas över flera delar av kroppen. Fostret, moderkakan och fostervattnet står för en del, medan ökad blodvolym, större bröst och vätska också påverkar siffran på vågen.
- Fostret väger ofta omkring 3-4 kilo vid födseln.
- Moderkaka och fostervatten bidrar med ytterligare vikt.
- Livmodern växer och brösten förbereder sig för amning.
- Blodvolymen ökar för att försörja både dig och barnet.
- Kroppen lagrar energi som kan behövas under amning och återhämtning.
Jag tycker att den här uppdelningen är viktig eftersom den minskar pressen att kontrollera varje kilo. Graviditetens viktuppgång är inte samma sak som vanlig viktökning, och en del av vikten försvinner naturligt efter förlossningen när barnet, moderkakan och fostervattnet inte längre finns kvar i kroppen.
Första, andra och tredje trimestern
Under första trimestern är viktuppgången ofta liten. En del går till och med ner i vikt på grund av illamående, kräkningar eller minskad aptit. Det behöver inte vara farligt om du får i dig vätska och näring och i övrigt mår okej.
För många blir ökningen tydligare under andra och tredje trimestern. Det finns ingen perfekt kurva som alla ska följa vecka för vecka, eftersom viktuppgången ofta sker ryckvis. En tillfällig förändring kan bero på vätska, förstoppning, tid på dygnet eller vilken våg du använder.
Så kan du stödja en hälsosam viktuppgång
Det mest användbara är sällan en strikt kostplan. Jag brukar i stället rekommendera en stabil grund med regelbundna måltider, bra mellanmål och tillräckligt med vätska. Det gör det lättare att hantera både hunger, illamående och trötthet.- Ät frukost, lunch och middag samt mellanmål när du behöver.
- Välj gärna fullkornsprodukter, grönsaker, frukt, baljväxter, fisk, ägg och mejeriprodukter eller berikade alternativ.
- Ha enkla mellanmål hemma, till exempel yoghurt, smörgås, frukt eller nötter.
- Drick regelbundet och var försiktig med söt dryck som snabbt ger mycket energi utan särskilt mycket näring.
- Följ råden om kosttillskott från barnmorskan, särskilt när det gäller folsyra, järn och D-vitamin.
Du behöver inte äta för två. Energi- och näringsbehovet ökar gradvis, men en extra smörgås eller ett näringsrikt mellanmål kan ofta räcka långt under delar av graviditeten. Bantning eller medveten viktnedgång bör inte göras på egen hand.
Rörelse utan prestationskrav
Vid en okomplicerad graviditet är vardagsrörelse, promenader, simning och anpassad styrketräning ofta bra alternativ. Folkhälsomyndigheten använder 150 minuter fysisk aktivitet per vecka som riktmärke för den som kan träna, men nivån behöver anpassas efter graviditetens förlopp och din tidigare aktivitetsnivå.
Det ska kännas hanterbart, inte som ett träningsprojekt. Avbryt och kontakta vården vid till exempel blödning, yrsel, smärtsamma sammandragningar, andningsbesvär eller om fosterrörelserna förändras.
När bör viktuppgången kontrolleras extra?
Barnmorskan följer vanligtvis vikt, blodtryck och andra värden under graviditeten. Det är inte meningen att du själv ska behöva avgöra om utvecklingen är medicinskt normal, särskilt inte om siffrorna skapar oro.
Snabb viktuppgång på kort tid, framför allt tillsammans med svullnad i ansikte eller händer, kraftig huvudvärk, synrubbningar, smärta högt upp i magen eller allmän sjukdomskänsla, kan behöva bedömas skyndsamt. Sådana symtom kan förekomma vid havandeskapsförgiftning, även om andra orsaker också är möjliga.
Kontakta barnmorskemottagningen, förlossningen eller 1177 enligt de råd du fått i din region. Vid allvarliga symtom eller snabbt försämrat tillstånd ska du söka akut vård.
Läs också: Gravid i vecka 33 - så mår du och barnet nu
Om vikten står still eller minskar
En mindre viktnedgång tidigt i graviditeten är vanlig vid illamående. Om du inte kan behålla vätska, kissar mycket mindre än vanligt, blir yr eller fortsätter gå ner i vikt bör du kontakta vården.
Vid övervikt eller obesitas kan en mindre viktuppgång ibland vara helt acceptabel, särskilt om du äter näringsrik mat och graviditeten utvecklas normalt. Försök inte själv gå ner i vikt under graviditeten utan ta upp frågan med barnmorska eller dietist.
När startvikten eller graviditeten förändrar riktmärket
Den som var underviktig före graviditeten kan behöva stöd för att öka energi- och näringsintaget. Den som hade ett högre BMI kan i stället få råd om hur viktuppgången kan hållas måttlig utan att barnet får för lite näring. Socialstyrelsen betonar att stödet ska vara respektfullt och fritt från skuldbeläggning.
Vid tvillinggraviditet är den förväntade viktuppgången ofta högre, men målet behöver anpassas individuellt. Illamående, diabetes, sköldkörtelsjukdom, tidigare ätstörning och graviditetsdiabetes påverkar också hur råden bör se ut.
Här tycker jag att kommunikationen spelar stor roll. Om vägning väcker ångest eller om du har en historia av ätstörning kan du be vården om ett mer varsamt upplägg, till exempel att få veta så lite som möjligt om själva siffran men ändå få den medicinska uppföljning du behöver.
En tryggare blick på siffran på vågen
Viktuppgång under graviditeten behöver bedömas över tid, inte utifrån en enskild vägning. Titta på helheten tillsammans med barnmorskan och fokusera på mat, vila, rörelse och symtom snarare än på att träffa ett exakt mål.
Det viktigaste är att du får stöd om viktuppgången avviker tydligt, om du mår illa så att du knappt får i dig något eller om nya symtom uppstår. En hälsosam graviditet handlar om mer än vikt, och rätt uppföljning ska hjälpa dig att känna dig trygg, inte pressad.
