Graviditetsklåda - när det är normalt och när du ska söka vård

Klåda under graviditeten är vanligt, men orsaken är inte alltid lika enkel som torr hud. I den här artikeln går jag igenom vad som brukar vara normalt, när klådan kan tyda på graviditetskolestas och vad du själv kan göra för att få lindring redan i kväll. Du får också veta vilka symtom som gör att jag tycker att du ska kontakta barnmorska eller vården utan att vänta.

Varför huden börjar klia när magen växer

Det vanligaste är att klådan kommer av att huden förändras när den sträcks ut, särskilt över mage, bröst och ibland lår. Hormonerna spelar också in, och många märker att huden blir torrare än vanligt under graviditeten. Har du redan eksem eller känslig hud sedan tidigare är det lättare att besvären blir mer påtagliga.

Jag brukar tänka att kroppens signaler här ofta är ganska vardagliga, men de ska inte avfärdas för snabbt. Klåda som kommer senare i graviditeten, ofta efter vecka 28, kan fortfarande vara helt ofarlig, men det är också den tidpunkt då jag blir extra uppmärksam på om klådan har ett mönster som inte passar med vanlig torr hud. Det leder oss till hur man skiljer det vanliga från det som faktiskt behöver utredas.

Så känns vanlig graviditetsklåda

Vanlig graviditetsklåda är ofta mer diffus än dramatisk. Den kan sitta över magen där huden är spänd, men också på ben, armar eller rygg. Ofta är huden torr, ibland lite irriterad efter att man har kliat sig, men det finns inte alltid något egentligt utslag från början.

Om du känner igen dig mer i den högra kolumnen skulle jag inte vänta och se hur det utvecklas i flera veckor. Då är nästa steg att tänka på graviditetskolestas, som är ovanligt men viktigt att fånga i tid.

När klådan kan vara graviditetskolestas

Graviditetskolestas, ibland kallat hepatos, är en leverpåverkan som kan uppstå under graviditeten. Det vanligaste symtomet är klåda som dominerar på kvällen eller natten och ofta känns mest i handflatorna och under fotsulorna. Huden kan se helt normal ut, bortsett från rivmärken efter att du har kliat dig.

Det som gör tillståndet viktigt är inte främst hur stark klådan känns för stunden, utan att den kan hänga ihop med förhöjda gallsyror i blodet. Det är en ovanlig diagnos, men inte så ovanlig att den ska ignoreras. I svensk specialistvård räknas den förekomma hos ungefär 0,5–1,5 procent av alla gravida, och det är framför allt därför man vill utreda tydliga symtom tidigt.

Det finns också några saker som brukar tala för att klådan bör tas på extra allvar:

• Den sitter mest i händer eller fötter.
• Den blir tydligt värre nattetid.
• Du får svårt att sova eller koncentrera dig.
• Klådan känns djup, stickande eller brännande snarare än ytlig.
• Du märker gulaktiga ögonvitor eller hud, även om det inte alltid finns.

Det här är inte något du ska försöka diagnostisera själv, men det är tillräckligt specifikt för att motivera kontakt med barnmorskan. Därifrån går man vidare med prover och uppföljning om det behövs.

Så brukar vården utreda besvären

När klådan är besvärlig brukar vården börja med att lyssna på hur den känns, var den sitter och när den kommer. Sedan kan barnmorskan eller läkaren ta blodprov för att mäta gallsyror och levervärden. Ibland räcker ett prov, men om klådan fortsätter trots normala värden kan proverna behöva upprepas efter en till två veckor.

Om graviditetskolestas misstänks används blodvärdena för att bedöma hur intensiv uppföljningen behöver vara. Man brukar tala om mild, måttlig och svår påverkan utifrån gallsyrorna, och det är då siffrorna börjar spela roll. Du behöver inte memorera gränserna själv, men det kan vara bra att veta att värden över 40 µmol/L brukar följas tätare och att nivåer över 100 µmol/L räknas som svårare form.

Det här är också ett tillstånd där vården ibland behöver utesluta andra orsaker till klåda eller leverpåverkan. Det betyder i praktiken att man inte nöjer sig med att konstatera att det kliar, utan försöker förstå varför. Den noggrannheten gör skillnad, eftersom nästa steg kan vara allt från enkel symtomlindring till mer aktiv övervakning av graviditeten.

Det du kan göra själv hemma

Om klådan verkar hänga ihop med torr hud finns det mycket du kan prova själv, och det bästa är oftast att börja enkelt. Jag brukar rekommendera att tänka på tre saker samtidigt: återfukta, kyla och minska irritation.

• Smörj huden med en fuktighetsbevarande kräm direkt efter dusch eller bad.
• Välj korta, ljummet varma duschar i stället för heta.
• Använd tunna, luftiga och gärna mjuka kläder.
• Håll sovrummet svalt om klådan stör nattsömnen.
• Undvik starkt parfymerade produkter som kan irritera huden mer.
• Håll naglarna korta så att rivning inte förvärrar besvären.

Det här hjälper många, men inte alla. Om klådan kommer från graviditetskolestas brukar vanlig hudvård bara dämpa en del av obehaget, inte lösa hela problemet. Då kan vården behöva skriva ut läkemedel, och det är ett skäl till att jag inte vill att du ska vänta för länge med att säga till om symtomen fortsätter.

Det jag skulle hålla extra koll på resten av graviditeten

Om du någon gång har haft graviditetskolestas är risken större att det kommer tillbaka i en ny graviditet. I specialiststöd från svensk vård anges återinsjuknande i ungefär 40–70 procent av fallen, så det är något jag alltid tycker att man ska berätta om tidigt för barnmorskan nästa gång. Det gör att provtagning och uppföljning kan sättas in snabbare om klådan börjar igen.

Efter förlossningen brukar klådan oftast släppa snabbt, men om du har haft måttlig eller svår kolestas brukar leverprover följas upp igen efter ungefär åtta veckor. Det är en liten detalj som gör stor skillnad, eftersom kvarstående avvikande prover behöver tas på allvar även när graviditeten är över. För dig som fortfarande kliar mycket, eller som märker att klådan förvärras i handflator och fotsulor, är min raka rekommendation att ta kontakt med barnmorska eller 1177 hellre en gång för mycket än en gång för sent.